I hela världen är ca 5,1 procent av alla vuxna diagnostiserade med diabetes mellitus. En tredjedel av människor med diabetes lever i industriländer i västvärlden. WHO (Världshälsoorganisationen) uppskattar att cirka 6,3 procent av världens befolkning kommer att ha insjuknat i denna sjukdom år 2025.

Om diabetesmedicin inte doseras korrekt finns det en risk för allvarligare följdkomplikationer. Följdkomplikationer av diabetes mellitus innebär betydliga skador på olika organ och kroppsdelar.

Varför kan diabetes mellitus orsaka följdkomplikationer?

Om diabetes typ 1 inte behandlas börjar man känna sig sjuk, tappar vikt, urinerar frekvent eller får en kraftigt modifierad syrebas i kroppen några veckor efter sjukdomens uppkomst. I extrema fall leder detta till diabeteskoma och död.

Däremot förekommer följdkomplikationer främst hos diabetiker med diabetes typ 2. På grund av bristen på tydliga symtom diagnostiseras denna sjukdom ofta mycket sent. Detta innebär att betydande följdkomplikationer på enskilda organ kan ses redan då.

Orsaken till sådana sjukdomar är att obehandlad diabetes kan orsaka svår skada på små och stora blodkärl på grund av ett ständigt förhöjt blodsocker.

Detta leder till mikro- och makroangiopati. Kännetecknande här är skadade blodkärlsväggar, som förhindrar ett tillräckligt blodflöde till kroppen på grund av att blodet inte flyter i tillräcklig mån. Även enskilda nervområden påverkas negativt.

Desto senare diabetes mellitus diagnostiseras eller medicineras rätt, desto tydligare och akutare är följdkomplikationerna. Det finns ett direkt samband mellan eventuella komplikationer och svårighetsgraden och varaktigheten av en hög blodsockerhalt. Likaså påverkar eventuella andra sjukdomar att komplikationer uppstår till följd av diabetes.

Följdkomplikationer av diabetes mellitus Diabetes följdkomplikationer

Hjärt- och kärlsjukdomar

Typ 2-diabetiker av båda könen får ofta följande symtom:

  • för högt blodsocker
  • förhöjda blodfetter (kolesterol)
  • metabolt syndrom (fetma i buken)

Förekomsten av dessa symtom anses vara viktiga riskfaktorer för utveckling av åderförkalkning (ateroskleros). Oavsett detta kan dessa symtom också iakttas hos patienter med diabetes typ 1.

Om symtomen förblir obehandlade kan följande sjukdomstillstånd uppstå hos diabetiker över tid med delvis fatala konsekvenser:

  • Perifer arteriell sjukdom
  • Stroke
  • Hjärtinfarkt

Diabetesnefropati (njursjukdom)

Kimmelstiel-Wilsons syndrom (nodulär glomeruloskleros) är en nodulära förkalkningar i cerebrala kärl. Dessa orsakas av diabetesbiverkningar, såsom:

  • högt kolesterol
  • förhöjda blodsockernivåer
  • höjd koncentration av tillväxtfaktorer

Följaktligen kan njurarnas funktionsduglighet försämrats. Detta kan påvisas genom vissa proteinnivåer i urinen.

Låga mängder av protein i urinen kallas mikroalbuminuri. Makroalbuminuri innefattar stora mängder protein i urinen hos diabetiker. Studier visar en direkt korrelation mellan det utfällda proteinet (albumin) och en ökad risk för dödlig utgång av kardiovaskulära sjukdomar.

Diabetisk fotsyndrom (sjukdom i foten)

En kontinuerligt höjd blodsockernivå skadar nerver och kärl. Beroende på hur svåra komplikationerna är kan dessa ta sig i uttryck i foten vid externa stimuli på följande sätt:

  • Vibrationer
  • Temperaturförändringar
  • Kontakt
  • Smärta

Ulcus kan vara en följdkomplikation. Här handlar det om ett kroniskt sår, som ofta är beläget på hälen eller trampdynan. Orsaken till att såret uppstår är att smärtkänsligheten är mycket reducerad.

Vid icke-läkande sår kan en mängd olika patogener komma in i kroppen och orsaka sporadiska, svåra inflammationer. Dessutom har diabetiker med diabetiska fotsår en ökad risk för benfrakturer, samt ett stort antal avvikelser och deformationer av fotknölar.

Diabetesretinopati (ögonsjukdom)

De sekundära effekterna av diabetes mellitus kan orsaka:

  • Blödningar
  • Fetthaltiga avlagringar
  • Vätskeansamling
  • Vaskularisering med mycket snabba blödningsegenskaper
  • Mikroaneurysm (aneurysm)

En progression av dessa besvär orsakar skador på blodkärl, näthinnan eller glaskroppen. Denna typs skada, som orsakas av diabetes, kan vara farlig på grund av att de som insjuknar endast tar besvären på allvar när synskador redan hunnit uppstå. Då är skadorna redan så pass avancerade de ofta leder till blindhet.

Cirka 25 procent av typ 2-diabetiker lider av diabetesretinopati. Dubbelt så många typ 1-diabetiker påverkas. I de flesta fall blir skadorna uppenbara först efter 15 år. Diabetisk retinopati är en av de vanligaste orsaken till blindhet vid arbetsför ålder.

Diabetisk neuropati (nervskada orsakad av diabetes mellitus)

Den perifera sensorimotorisk polyneuropati förekommer hos 80 procent av alla diabetiker. Nerverna i följande kroppsdelar påverkas:

  • Ben
  • Armar

I första hand handlar det här om skador på nerver, som vidarebefordrar kommandon till motsvarande muskelgrupper eller vissa förnimmelser till hjärnan. De flesta diabetiker med denna följdkomplikation upplever den i benen. Detta kännetecknas av ett symmetriskt mönster, som stiger upp från fötterna.

I ett fåtal fall kan det uppstå autonom diabetesneuropati, som orsakas av en skadad på det autonoma nervsystemet. Här är tre underordnade system inblandade och innefattar:

  • Sympatika
  • Parasympatiska
  • Enteriska nervsystemet (mag- och tarmkanalen)

Följande symptom uppträder hos diabetiker med autonom diabetesneuropati:

  • Diarré
  • Inkontinens
  • Förstoppning
  • Gastropares (fördröjd magtömning)
  • Dysfunktion i urinblåsan
  • Impotens

Särskilt akut är situationen när diabetiker inte kan identifiera en hjärtattack till följd av minskad smärtkänslighet.

Ytterligare komplikationer av diabetes mellitus

Om diabetes typ 2 förblir odiagnostiserad eller dåligt kontrollerad kan ytterligare komplikationer uppstå. Dessa inkluderar:

  • Ökad mottaglighet för infektionssjukdomar
  • Diabetisk fettlever
  • Svullna spottkörtlar (främst öronspottkörteln)
  • Necrobiosis lipoidica (inflammation i benet på ena sidan)
  • Limited Joint Mobility (fingerlederna har en begränsad rörlighet)

Hur kan följdkomplikationer av diabetes mellitus förhindras?

Bildandet av följdkomplikationer av diabetes kan förhindras i första hand genom förebyggande åtgärder. För detta ändamål bör först och främst diabetes mellitus upptäckas i ett tidigt skede, vilket innebär att barn- och allmänläkare måste ta de första symtomen på allvar.

Aktuella forskningsresultat tyder på att komplikationer kan förebyggas och förhindras från att utvecklas om följande behandlingar och åtgärder genomförs:

  • Optimal glykemisk kontroll
  • God kontroll av blodtrycket
  • Normaliserade blodfetter (kolesterol)
  • Balanserad och hälsosam livsstil
  • Undvik rökning
  • Begränsad och minskad alkoholkonsumtion

Källor:

  1. DCCT and EDIC: The Diabetes Control and Complications Trial and Follow-up Study, U.S. Department of Health and Human Services (2008). URL: niddk.nih.gov
  2. Prevalence of diabetes complications in people with type 2 diabetes mellitus and its association with baseline characteristics in the multinational A1chieve study, Litwak, L. et al. Diabetology & Metabolic Syndrome (2013). URL: dmsjournal.biomedcentral.com
  3. Att ha högt eller lågt blodsocker, Diabetesförbundet. URL: diabetes.se

Senast uppdaterad: 10 dec 2016